lördag 29 september 2018

Den chockerande enkla matematiken bakom tidig pensionering

En av de mesta lästa texterna i early retirement communityn är den amerikanska bloggaren MMM:s inlägg* hur en hög sparkvot avsevärt förkortar tiden till pensionering.

Här kommer min egen version av detta legendariska inlägg - fritt översatt med svensk touch.

Tiden det tar att nå ekonomiskt oberoende kokar bara ner till en enda sak.


Din sparkvot, räknat som procent av din inkomst

Bryter vi ner det ytterligare bestäms sparkvoten helt och hållet av två saker

Hur mycket du tjänar

Hur mycket du lever på

Detta är intuitivt och enkelt att komma på, däremot är förhållandet mellan de två överraskande.

Om du spenderar 100% eller mer av din inkomst kommer du troligen aldrig kunna sluta jobba, såvida inte någon annan sköter sparandet åt dig (rika föräldrar, bidrag, statlig pension, tjänstepension osv). Din karriär blir ändlös.

Om du spenderar 0% av din inkomst (du lever gratis på något sätt) och kan bibehålla detta när du pensionerar dig, innebär det förstås att du kan sluta jobbet direkt. Din karriär blir lika med noll.

Mellan dessa två ytterligheter finns det intressanta. Så fort du börjar spara och investera dina pengar sätter de igång att tjäna egna pengar (avkastning). Sen börjar de intjänade pengarna i sin tur att avkasta ytterligare pengar. Det här kan lätt eskalera till en explosiv utveckling av dina investerade pengar.

När avkastningen från dina investeringar är tillräckligt stor för att täcka dina levnadsomkostnader plus den årliga inflationen är du redo för steget att själv bestämma vad du ska göra på dagarna.

Plottar du ut det här som en graf skulle det inte bli en rak linje utan en exponentiell böjd graf som denna.

Länk till denna beräkning >> Networthify

Om du t ex sparar 50% och lever på de resterande 50% är du redo att stå som kapten på din egen båt efter drygt 16 år.

Låt oss för säkerhets skull återskapa grafen med våra egna beräkningar**. Jag gör några riktigt konservativa antaganden åt dig så att du istället kan fokusera på att maxa din sparkvot.

Antaganden: 
  • Du startar med ett sparande på noll kronor 
  • Du får 5% i avkastning på dina investeringar efter inflation
  • Du lever på 4% av ditt kapital med en viss flexibilitet under recessioner 
  • Pengarna ska räcka för evigt och därför kommer du bara att konsumera avkastningen
  • Vi bortser helt från den vanliga pensionen. Med det menar jag tvångssparandet via skatt (inkomstpension) och lön (tjänstepension)
Med andra ord; du tar själv ett totalansvar för din egen pensionering. De sista två punkterna i listan kommer i praktiken utgöra en utomordentligt väl tilltagen säkerhetsmarginal. Eventuell intjänad vanlig pension innebär naturligtvis förstärkt köpkraft när den väl kickar in.

Tabellen nedan visar hur många år det tar att bli ekonomiskt oberoende för respektive sparkvot:


Det är en fascinerande tabell, speciellt i den övre delen där man inte sparar så mycket. Ett svenssonsparande på 5% är förstås bättre än att enbart förlita sig på den ordinarie pensionen.

Men bara genom att säga upp något abonnemang och skippa ett par latte på vägen till jobbet fjädrar sparkvoten med lätthet upp till 10% så att du kan sluta jobba 15 år tidigare än dina vänner som bara sparar 5%.

Frågan du ska ställa dig är om de där abonnemangen och Espresso House verkligen är värt 15 år av ditt liv.

Det viktigaste att komma ihåg är att sänkta kostnader är mycket kraftfullare än ökade inkomster. Anledningen är att varje permanent sänkt kostnad har dubbel effekt:
  • den ökar mängden pengar du kan spara varje månad och 
  • den minskar permanent beloppet du behöver varje månad resten av ditt liv 

Om du vill sluta jobba inom 10 år finns formeln rakt framför dig - bara att leva på 35% av din inkomst. Det råkar vara ungefär vad jag själv gjorde de sista åren innan jag sa upp mig från jobbet för att leva på avkastning från Seglarportföljen.


Länkar relaterade till inlägget
Några olika personer frihetsresor och den faktiska tiden det tar att uppnå tidig pensionering >> länk

* Originalinlägget på Mr Money Mustache blogg >> länk

** Mitt Google sheet som återskapar uträkningen där du kan labba med sparkvoten och andra parametrar för din unika situation >> länk

Tips: För att jobba med egna beräkningar i dokumentet behöver du laddar ner din egen version. Välj "Arkiv", "Kopiera" för att skapa en egen kopia på din Google drive. Om du inte har Googlekonto väljer du istället "Arkiv", "Ladda ner som".




Prenumerera >>  
Ny på bloggen >> Starta här
Utvalda inlägg >> Bag-of-Trix


23 kommentarer :

  1. Bra initiativ!

    När du ändå är på hugget, kan du göra en svensk version av min personliga favorit.

    http://www.mrmoneymustache.com/2013/05/25/which-part-of-the-money-wave-do-you-surf/

    Kalle56

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tips Kalle, gillar det också!

      Radera
  2. Enkelt excelark som visar på den kraftfulla principen för icke frälsta, tack.

    SvaraRadera
  3. En tanke jag kommit till i mitt sparande handlar om höjd sparkvot.
    Nu när jag nått mitt kortsiktiga bankkontosparande har jag tänkt att allt som överstiger det målet skall investeras. Men det känns så konstigt att helt plötsligt börja investera så mycket pengar varje månad. Även fast det är en del av planen så känns det ibland fel att köpa fonder & aktier för så stor del av lönen.
    Har du några tankar kring detta? Eller är det övergående, snart är jag kanske van med den nya mångdubblade sparkvoten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tar du ingen risk får du inget betalt. Om man hade tänkt att använda sig av den kraftfulla ränta-på-ränta effekten gäller det att vara investerad över tid. Vill man ta det försiktigt kan man smeta ut klumpsumman så att den investeras under ett antal år. Men statistiskt är det inte lika fördelaktigt utfall på det.

      Du måste helt enkelt hitta ett upplägg som du själv tror på att du kan följa närmaste 10-20 åren utan att veta mer om framtiden än någon annan. Vem har sagt att det är lätt? :)

      Radera
    2. Ja upplägget har jag klart för mig, det är att allt överskott, över vad många skulle kalla buffertsparande, skall utsättas för ränta på ränta. Men det är den där lustiga känslan när sparkvoten ligger kvar så högt månad efter månad utan att jag upplever att jag snålar(det är väl för att jag,likt dig antar jag, inte har kostsamma intressen). Antar att det sitter inpräntat sen barnsben "man ska inte spela med pengar på börsen"

      Radera
    3. Man ska inte spela med pengar man inte har råd att förlora, är vad jag lärt och försöker leva efter

      Radera
    4. Det här med att investeringar har att göra med "spel", det är ett väldigt märkligt och skadligt prat. Sunda investeringar innebär risk, men om det sker i ett väl underbyggd process, så skapas stora värden som delägare i bra verksamheter. Har faktiskt inga likheter alls med "spel".
      Mvh investera-pengar.blogspot.se

      Radera
  4. Håller med dig men jag tycker att för mycket fokus är att minska kostnader. Absolut är det värt att sänka sina kostnader och det bör man göra oavsett. Men att göra karriär kan göra att man får betydligt mer att spara varje månad och det kommer också påverka ens pensioneringstid.

    Jag tror många av oss som är intresserade av utdelningar främst kommer nyttj den höjda lönen till att spara mer, dvs vi kommer spendera mer pengar. Därför kan det nog gå snabbare.

    Men det bästa är att göra båda så klart.

    Mvh

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror det inte det är helt ovanligt att samma person har både hög sparkvot och hög lön, i alla fall bland den här bloggens läsare. Inget som utesluter det ena eller det andra som jag ser det.

      Radera
    2. Givetvis är det smart att göra karriär om man har den möjligheten. Men kraften i att minska utgifter är att det fungerar för alla. Oavsett om du är civilingenjör eller jobbar skift på fabriken eller tar hand om äldre. Alla dessa kan däremot inte göra karriär på samma sätt. Rent teoretiskt kan de givetvis det men så ser inte verkligheten ut.

      Helt rätt att predika det som gynnar de flesta. Om man är så beskaffad att man har möjlighet till en lukrativ karriär, då inser man nog också själv att detta är rätt att göra om man vill gå i pension tidigt.

      Radera
  5. Inspirerande sammanfattat!

    Ytterligare en parameter som vore värdefull att lägga till är hur stor kapitalgenererande förmögenhet man har i utgångspunkt när man börjar sitt sparande. Det skulle räkna av ett år eller två.

    I mitt fall skulle det ta mellan 10-15 år beroende på hur man räknar på det sparande jag redan har och hur stora utgifter jag får när jag flyttar hem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!

      Om du tittar i excelarket jag skapade finns ett fält där du kan skriva in hur mycket pengar du har när du startar din resa. Bara in och räkna :)

      Radera
  6. Jag har ett bolån på 1 miljon och kommer inte i närheten att kunna betala av den inom en snar framtid.
    Amorterar 500 kr extra varje månad och har ofta tänkt, är det värt det?
    Eller ska jag lägga den på att höja sparkvoten istället, vad har du för tankar om det?

    Tack för en bra blogg. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt beror på vad du har för ränta och belåningsgrad. Ju högre ränta desto viktigare med snabb amortering. Om du kan få högre avkastning på dina investeringar än vad du har i ränta så är det inte lika bråttom.

      Har man t ex 1,5% i bolåneränta motsvarar det en garanterad avkastning på 1,5% (bortsett från ränteavdraget förstås).

      Radera
  7. Jättebra inlägg som fler borde läsa! Dessvärre är det väl så att de som behöver och borde läsa inlägget kommer inte göra det. :/

    Aktiepappa - en blogg om ekonomi och aktier

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi får göra vårt bästa att sprida tankesättet!

      Radera
  8. Grym grundläggande tanke och fin inspiration. Jag funderar dock på en sak. Så som jag har förstått det så förutsätter detta att du fortsätter leva på den samma procentsatsen för resten av ditt liv, eller hur? Det känns ju dock inte helt oproblematiskt av olika orsaker.

    1. Det finns ju en stor sannolikhet för att det finns saker i ens liv som förändras på ett sätt som ändrar ens utgifter (tex barn, ovanligt stark inflation, eller högre priser på en specifik utgift som man har).

    2. Att man inte jobbar innebär ju också att man har mer fritid. Det är rimligt att anta att för många som får mer fritid så kommer ens kostnad öka. Alla har inte intresset eller önskan att enbart göra saker som är gratis på ens fritid. Gör man minsta lilla sak som kostar på den tiden som man annars hade jobbat på, så medför det en kostnadsökning.

    Då behöver man alltså troligtvis ha nån form av marginal där tänker jag...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!

      1. Är man ens i närheten av att spara ihop 300 gånger månadskostnaderna (4-procentsregeln) för att kunna leva på passiva inkomster tror jag man i de flesta fall har funderat en hel del på den valda konsumtionsnivån. Men självfallet finns inga garantier, vilket det å andra sidan inte heller gör med en vanlig anställning. Dessutom har de flesta som "slutar jobba" i unga år svårt att undvika att tjäna pengar även under pensionen.

      2. Att mer fritid nödvändigtvis skulle vara dyrare håller jag inte med om. Att utgå från att vad saker kostar visar bara hur fast i konsumtionsträsket man är.

      Radera
  9. Hej, en fråga kring ditt ark. I kapitalet så påverkas inte det av ditt uttag. Det blir väl lite fel då din avkastning och totala kapital blir för högt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inlägget och arket går ut på att räkna fram hur lång tid det tar innan man kan leva på kapitalet. Under spartiden tar man inte av kapitalet.

      Radera
  10. Ett klassisk inlägg det här och det håller fortfarande trots att det var ett par år sen du skrev det. Önskar verkligen att fler skulle läsa det och förstå att även små summor gör stor skillnad med tiden.

    Aktiepappa - en blogg om ekonomi och aktier

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det var en kommentar som värmde. Är ju som sagt en svensk version av MMM inlägg och är nog det enskild viktigaste inlägget jag själv läst.

      Radera