måndag 10 december 2018

Då kan du sluta jobba

Medans genomsnittssvensken är upptagen med att kolla på Idol, hänga med i de senaste trenderna samt fundera på vilken onödigt dyr klocka som ska inhandlas härnäst planerar den här bloggens läsare istället hur de ska förbättra sina liv.

Har du ännu inte nått din ekonomiska frihet så är detta en given grej att räkna på.

Som service till dig som läsare har jag tagit fram ett enkelt excelark där du matar in din lön, din sparkvot och eventuellt redan ihopsparade pengar. Som svar får du reda på hur många år det tar innan jobbet blir ett helt valfritt inslag i ditt liv.

Läs detta inlägg för mer info om förutsättningarna och detaljer kring uträkningen.

Här kommer fyra olika personers resor för att nå ekonomiskt frihet:

Greta 24 år
Nyexaminerad från universitetet landar Greta ett jobb med en hygglig lön ganska direkt, men har noll i besparingar. Istället för att höja spenderandet nu när hon börjat jobba lever hon på samma nivå som hon gjorde när hon pluggade. Med en månadslön på 29 000 kr efter skatt kan hon leva på 9 000 och investera resten.

Sparkapital: 0 kr
Årslön efter skatt: 348 000 kr
Sparkvot: 69%


Anders 26 år
Har nyligen upptäckt det här med investeringar och ränta-på-ränta och har därför inga sparpengar sedan tidigare. Han har en månadslön på 25 000 kr efter skatt och tror sig efter att ha gjort några rejäla justeringar av sina prioriteringar kunna investera upp till 10 000 kr av sin lön varje månad.

Sparkapital: 0 kr
Årslön efter skatt: 300 000 kr
Sparkvot: 40%


Karin 37 år
Har varit sparsam ända sedan hon var liten men bara satt in pengarna på banken utan någon egentlig avkastning. Hon har redan sparat ihop 975 000 kr som nu kan investeras samt att hon på hennes månadslön på 34 000 kr efter skatt kan spara ytterligare 19 000 kr varje månad.

Sparkapital: 975 000 kr
Årslön efter skatt: 408 000 kr
Sparkvot: 55%


Johnny 44
Har efter en del omvälvande händelser i livet gått från att vara en välbetald lyxknuttelooser till ett lika välbetalt badass. Efter nästan 20 år i finansbranchen inser han tillslut att spendera pengar inte gör hans liv bättre och löser egentligen väldigt få av hans problem. Efter en radikal downsizing får han loss 1,5 miljon kr i kapital och kan leva ett fullgott liv på 35% av lönen som är 52 000 kr efter skatt.

Sparkapital: 1,5 miljon kr
Årslön efter skatt: 624 000 kr
Sparkvot: 65%

Nu lägger vi in respektive persons förutsättningar i excelarket och kollar hur länge de behöver jobba för att lägga det obligatoriska arbetandet på hyllan.


Greta 24 kan sluta jobba efter 9 år
Med 0 kr i besparingar och 69% i sparkvot är Greta "ready to rock" efter bara 9 år vilket är året hon fyller 33. Om hon inte pallar med att jobba heltid under 9 år kan hon alltid check ut redan efter 5 år för att jobba 50%.


Anders 26 kan sluta jobba efter 22 år
Med 0 kr i besparingar och en sparkvot på 40% kommer Anders vara ekonomiskt fri efter 22 år när han då är 48 år gammal. Alternativt nöjer han sig med att vara 50% fri och kunna gå ner på halvtid när han är 37 år gammal.




Karin 37 kan sluta jobba efter 11 år
Med 975 000 kr i besparingar och 55% i sparkvot är Karin ekonomiskt fri efter 11 år vid 48 års ålder. Precis som Anders behöver hon förstås inte heller vänta på att sluta jobba helt utan kan gå ner på halvtid efter bara 5 år när hon fyller 42.


Johnny 44 kan sluta jobba efter 7 år
Med 1,5 miljoner kr på fickan och en sparkvot på 65% är det för Johnny helt valfritt med arbete efter 7 års sparande vid 51 års ålder. Eller så flexar han ut på halvtid efter bara 3 års sparande.


In och att räkna på din egen resa, länk till excelarket kommer här >> länk

Instruktion:
1. Du behöver ladda ner din egen version av dokumentet. Välj "Arkiv", "Kopiera" för att skapa en egen kopia på din Google drive. Om du inte har Googlekonto väljer du istället "Arkiv", "Ladda ner som" och öppnar dokumentet lokalt på din dator 
2. Ändra Årsinkomst, Sparkvot och eventuellt Startkapital enligt dina egna förutsättningar 
3. Titta i övre högra hörnet hur många år det tar att bli ekonomiskt fri
Förtydligande kommentar: Läs detta inlägg för att förstå förutsättningarna för hur beräkningen är tänkt att användas. Exempelvis ska det vara en säkerhetsmarginal mellan avkastning & uttag samt att inte några pengar tas ut från portföljen under spartiden. Arket fungerar inte heller för att se hur man kan ta ut pengarna när man väl är ekonomiskt fri utan det är ett helt annat scenario som excelarket inte är gjort för att beräkna.









Innehaven >> Seglarportföljen
Ny på bloggen >> Starta här
Utvalda inlägg >> Bag-of-Trix

21 kommentarer :

  1. Jag såg någonstans att svenskarna är mkt mer sparbenägna än övriga nordbor, och att snittet för sparkvoten tydligen ligger på 16% nu. Frågan är bara om den statistiken inte dras upp rätt mkt av några få som toksparar mkt mer?
    Mvh https://investera-pengar.blogspot.com/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant! Förstås helt avgörande om man i dessa beräkningar tar med det vanliga pensionssparandet som är ju vanligtvis är runt 16% av lönen.

      Även målsparande är tveksamt om man ska räkna med, t ex att man ska bränna pengarna under innevarande år.

      Radera
  2. 29 000 efter skatt motsvarar ca 40 000 innan skatt. Vilket jobb har 24-åriga, nyexaminerade Greta utan jobberfarenhet (och med väldigt begränsad livserfarenhet) fått?

    /D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra att du tar upp detta. Som det står i det länkade förklarande blogginlägget är det BARA sparkvoten som har betydelse. Om du sänker lönen men behåller relationen mellan inkomst och sparande (sparkvot) tar det lika lång tid oavsett vilken lön det handlar om.

      Radera
    2. Hej igen. Jag förstår mycket väl att sparkvoten är viktigast och att sänkta kostnader är mycket kraftfullare än ökade inkomster. Detta har alltid varit naturligt för mig, jag är trots allt smålänning ;-)

      Du har dock inte svarat på min fråga, vilket jobb har Greta fått? Även om inkomsten inte spelar någon roll i ekvationen så kan det vara intressant att veta. Det är trots allt lättare att ha 70% sparkvot på t.ex. 50 000 netto jämfört med 15 000 netto.

      Så vilken utbildning ska jag guida in mina döttrar på så de också kan hitta en arbetsgivare som har så dålig koll på pengar att denna betalar dessa summor för noviser?

      /D

      Radera
    3. Svaret på sånt här är ju aldrig längre bort än en googling.

      Sagt och gjort:
      Studenterna från Handelshögskolan hade redan 2012 en genomsnittlig ingångslön på över 37 000 kr. Med tanke på att det nu är 6 år senare och att vissa får mer än snittet verkar 40 000 i ingångslön inte vara orimligt.

      https://www.metrojobb.se/artikel/7637-de-f%C3%A5r-den-b%C3%A4sta-ing%C3%A5ngsl%C3%B6nen

      Radera
    4. Ok, tack för svaret. Jag kollade på;

      http://pejl.svt.se/visualisering/inkomster/var-ar-du/

      och kunde där se att bland 24-åriga kvinnor så tjänar 100% mindre än 40 000 (dvs i princip ingen tjänar 40 000). Om jag väljer 24 år och "kvinnor och män" så tjänar 99% mindre än 40 000. Därav min fråga. Men återigen, tack för svaret.

      /D


      P.S SVT Pejl har 2012 års lönenivåer så det kan såklart ändrats lite sen dess D.S

      Radera
    5. Hej. Tar du ett kvällsjobb på Volvo Cars i Göteborg så för du 40 000:- i månaden. Räcker du fick G i grundämnen;)

      Radera
    6. Ja, Gretaexemplet är lite väl hypotetiskt. Går du Handels så förväntas du lägga orimliga pengar på lyxkläder, representation, bostad och stil, annars blir det inga orimligt betalda jobb. Så glöm tanken att leva på 9000 kronor i månaden.

      Och med lägre lön blir det i det riktigt svårt att hålla sparkvoten. Kanske om man har ett billigt hus långt från en storstad, men då sjunker lönerna ännu mer.

      Radera
  3. Hallå, sätter jag 10% i uttag minskar antalet år till pension, men det total kapitalet påverkas inte!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns två variabler, uttag och avkastning. Uttaget måste vara lägre än avkastningen för att kunna fungera om säkerhetsmarginal.

      Skulle inte rekommendera någon att ta ut 10% av portföljen varje år om avkastningen är 5%. Formellt kan du alltså leva på uttaget men portföljen kommer då minska med 5% per.

      Kolla i siffrorna (under rubriken) som skapas så förstår du.

      Radera
    2. Men du har en poäng att excelarket inte fungerar för alla situationer. Det utgår ifrån att du INTE tar ut några pengar under tiden du sparar och jag har tagit fram det för att kunna mäta tiden det tar att spara ihop till ekonomisk frihet. Hur uttagen sedan görs när man nått ekonomisk frihet är inget du kan beräkna med detta excelark.

      Radera
  4. Hej! Hade vart roligt med en mer medelsvenssonlön på runt 19 000 efter skatt typ. Annars bra inlägg :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan komma fler inlägg med lite andra scenarios framöver, du för försöka hålla ut så länge :)

      Radera
  5. Hej! intressant och rolig blogg! jag har precis börjat än utdelningsresa :). Skulle gärna vilja vet vad du tycker om aktien Oriflame? Oriflame har ju bland annat utdelningar 4 ggr per år och har de senaste åren haft väldigt hög utdelning förutom år 2014 de senaste

    SvaraRadera
    Svar
    1. Försöker inte skriva om mina aktier annat än just om jag köper eller säljer. Om jag skulle få för mig att köpa Oriflame hamnar den på transaktionslistan.

      http://utdelningsseglaren.blogspot.com/p/transaktioner.html

      Vet inte så mycket om Oriflame så säkrast att du läser på själv

      Radera
  6. Hej utdelningsseglaren!

    Ett antal år till det ekonomiska oberoendet alltså. Hoppas på att löneökningar med bibehållen kostnadsnivå ska korta tiden. Tack för en fin blogg. Du har tillsammans med vissa andra bloggare inspirerat mig under ett par år nu. Idag gjorde jag själv slag i saken och skrev ett första inlägg. i bästa fall kan jag hålla det vid liv och inspirera andra så som jag blivit inspirerad. Kika in och läs mitt första inlägg. Det kommer mer inom den närmsta tiden!

    Allt gott!
    Aktiebyggaren
    https://aktiebyggaren.blogspot.com/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Aktiebyggaren och tack för din trevliga kommentar

      Kul med din blogg. Nu när jag provar att gå dit får jag följande meddelande:

      "Bloggen på aktiebyggaren.blogspot.com har tagits bort."

      Om du inte gjort det får du gärna anmäla den på blogglistan så andra hittar den också

      http://utdelningsseglaren.blogspot.com/p/blogroll.html

      Radera
  7. Hej

    Om jag har 0% uttag så ser antal år till pension att öka, skall det inte vara motsatt?=)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Räknar du med att leva på t ex 3% istället för den vanliga 4% regeln behöver du ju en större portfölj för att kunna försörja dig. Och större portfölj tar längre tid att spara ihop.

      På samma sätt kan du naturligtvis gå i pension lite tidigare om du tror att du uthålligt kan ta ut 5% av portföljen istället för 4%.

      Läs gärna inlägget om den bakomliggande matematiken

      http://utdelningsseglaren.blogspot.com/2018/09/den-chockerande-enkla-matematiken-bakom.html

      Radera