Första gången jag hörde talas om silverfatsmetoden var något år efter gymnasiet när jag pratade med en lärare som försökte praktisera detta med sina elever.
Eller metod och metod, det är nog snarare en princip, men det kan vi bortse ifrån just nu.
Silverfatsmetoden eller silverfatsprincipen är enligt mig
- när du för andra gör det lätt att göra rätt
och
- när du underlättar för andra att nå sina mål
Kort sagt, du tar ditt ansvar för att göra det extra som krävs för att få dina medmänniskor att lyckas riktigt bra med det de håller på med.
Några exempel:
- Skriver du en bok gör du den nästan omöjlig att sluta läsa eftersom den är så intressant eller spännande.
- Är du en personlig tränare gör du det så sjukt inspirerande att träna med dig att dina klienter knappt kan bärga sig tills nästa träningspass.
- Håller du en utbildning gör du det lätt för eleverna att förstå. Och lär ut gör du genom att berätta intressanta historier och använder egna erfarenheter som exempel plus att du mycket generöst strösslar med dina bästa tips och trix.
- Driver du en ekonomiblogg gör du det inspirerande och lönsamt att läsa den :P
Osv osv tror ni fattar. Är säker på att ni läsare har massvis med bra exempel på när ni har smygcurlat era vänner, kollegor eller familjemedlemmar till att nå bättre resultat än vad de hade kunnat göra utan er förnämliga hjälp.
Man vill ju gärna tro att man påverkar människor i sin närhet positivt genom att pusha lite mer för sparande och investerande i aktier. Men i ärlighetens namn tror jag tyvärr att man mest uppfattas som snål och jobbig. Med lite tur väcker det ett frö i alla fall, och de kanske sparar undan en femhundring extra med mina höjda ögonbryn i tankarna :).
SvaraRaderaNär dina vänner väl inser att du kan gå ner i arbetstid eller sluta jobba helt blir pushandet kanske överflödigt ;)
Radera