Inte mycket aktivitet på bloggen utan fokus har legat mer på att njuta av livet som fri.
Som jag nämnt någon gång tidigare utlovar jag inte någon speciell frekvens på inläggen eftersom jag vill att bloggandet ska vara något jag gör när jag känner för det. I viss mån har dock bloggandet hjälpt till att skapa lite kontinuitet i mitt nu så annars fria liv.
Bloggen har nog även hjälpt till att gör den här frihetsresan lite mer verklig. Det mesta omkring mig rullar på som om inget speciellt har hänt. Fd kollegor, vänner och sambo jobbar på som vanligt medans jag försöker hitta mig till rätta i det nya livet.
Känner delvis igen mig i Lundaluppens senaste inlägg där han skriver om den skräckblandade förtjusning det innebär att att fritt kunna styra sin dag.
Min situation just nu ser lite annorlunda än den jag föreställde mig för några år sedan då huvudfokus fortfarande är att komma ordentligt på fötter efter utmattningen för två år sedan. Bedömningen är att det nog kan ta ytterligare 1 år innan jag känner mig riktigt i form för att kunna leva det liv jag vill utan att för mycket av fokus ska ligga på hälsan.
Har inte gjort något speciellt revolutionerade med min tid senaste månaden utan fortsatt ungefär som vanligt med att grilla, bada, spela tennis, träna, vara på landet samt gjort en resa till Frankrike och Bordeaux för att spela tennis samt äta och dricka gott.
Hälsar Seglarn
Bilder från Bordeaux-resan kommer här
Pampigt inne i central delarna av Bordeaux
Surfparadis nära Lacanau ca 1 timma från Bordeaux stad
Fransoserna kan det här med mat!
H&M-utmanaren från Japan finns på plats
Canelé är rackarns gott och funkar som mellanmål men även till kaffe och vin
Byn Saint-Émilion är ett paradis om man gillar mat och dryck
Trevligt att höra att du börjar komma till rätta i ditt nya liv!
SvaraRaderaHoppas även det blir bättre med utmattningen snart, sådant tar tid att läka så skynda långsamt.
Mvh
Utan tvekan att det tar tid - önskar att någon berättat det för mig tidigt in i förloppet. Hur som helst är nu livet ganska bra så går ingen nöd på mig direkt, även om jag önskar att jag hade mer energi och slapp extravila titt som tätt.
RaderaDet finns en hel du kan göra för att stötta upp så att läkningen går lite fortare.
RaderaSaknar dina kloka inlägg, men bra att du chillar och försöker hitta rätt. Har varit i samma sits som du under våren, men skall börja jobba efter semestern igen. Hoppas på att det går bra, och att jag tycker det är roligt.
SvaraRaderaTrevlig sommar!
Är väl inte så klok som sprang rakt in i väggen :)
RaderaJa, hoppas du hittar ett sätt att jobba som fungerar för dig
Längtar till Frankrike, dina bilder inspirerar! Det lär ta ett antal år innan jag är där du är med utdelningarna men jag kämpar på. Bra att du tar den nya fria vardagen i din egen takt, såsom det funkar för dig! Måste vara skönt att slippa måsten, men också fint att du orkar ta för dig och gör saker, dvs det du verkligen vill!
SvaraRaderaKul med din egen blogg och välkommen till bloggosfären!
RaderaAbsolut skönt att kunna bestämma takten själv. Istället blir förstås utmaningen att hitta en lagom nivå på mixen mellan ansträngning och vila
Tråkigt att läsa att du drabbats av utmattningssyndrom vilket tyvärr är en sjuka driven av högt tempo,höga krav från bla. arbetsgivare som har 0 förståelse.Har en son som gick över gränsen 2grr pga en hänsynslös arbetsgivare som själv var arbetsnarkoman och ansåg att det var Ok att sms sent på kvällar och komma med korta förberedelses inför presentationer på hög nivå,där helgen gick till att läsa in sig.Tyvärr blir priset ofta tvunget att byta arbete samt en stresstålighet som är mkt låg och ibland livslång.Glädjande att du kunnat bryta helt med arbetslivet samt ägna dig åt dina intressen,övriga läsare vill jag höja varningens finger för att löpa med i detta ekorrhjul
SvaraRaderaTack för kommentar och tråkigt att höra om din son, hoppas han blir bättre på sikt.
RaderaStress kan komma från vilket område som helst, men visst är nog arbetslivet överrepresenterat om vi tittar på det stora hela.
Hej. Kul att läsa dina inlägg.
SvaraRaderaÄr själv i ungefär samma situation som dig, överpresterade på jobbet alldeles för länge men lyckades som tur är spara undan en del cash till en pengamaskin under de goda åren.
Blev sjukskriven ett år för utmattning, sen tvungen att säga upp mig eftersom Försäkringskassan ansåg att jag var frisk. Vilket jag absolut inte var eller är.
Är nu inne på tredje året som ständigt dagledig, och känner mig i något bättre form. Men fortfarande klarar jag inte alls av stress eller mentala utmaningar saker som tidigare var båda enkla och roliga.
Vad känner du själv av för fysiska och psykiska besvär idag och hur du valt att tackla dessa?
Vore intressant att höra.
Hej och tack för att du delar dina erfarenheter. Verkar tyvärr vara förskräckligt många som drabbas av detta besvärliga tillstånd.
RaderaKänner delvis igen mig i det du skriver. Min erfarenhet är att det enda som "hjälper" och förbättrar situationen på sikt är att verkligen acceptera situationen.
Vad det gäller besvären kan man mer eller mindre koka ner dem till att jag känner mig trött och att jag lätt blir uppstressad. I praktiken behöver jag vila mycket. Men om jag är utvilad känns livet helt ok, nästan som vanligt.
Efter 2 år nu gissar jag att jag iaf är tillbaka på runt 50% av min förmåga jag hade tidigare. Vilket är ett enormt lyft från hur det var de första 6 månaderna. Men säg att jag kanske kan komma tillbaka på runt 75% om ett år eller så så vore jag mycket tacksam.
Ja vila är bra. Mitt problem är att jag blir uttråkad. Saknar boosten av andrenalin som man får av just den stress jag inte längre klarar. Medicinerar du nåt?
SvaraRaderaJag har sagt nej till alla mediciner men det kanske varit dumt. Däremot har jag haft kontakt med kurator.2
Att bli mer ok med att leva ett lite lugnare liv är nog ett klockrent exempel på det där med att försöka acceptera situationen fullt ut. Men förstår vad du menar med att gilla boosten av adrenalin.
RaderaOm jag tar medicin är mycket personlig fråga och jag har inte skapat bloggen för att diskutera detta. Har förstått att någon form av medicin är mer eller mindre standard procedure i dessa sammanhang. Med det sagt så kan jag säga att det var väldigt nära att jag gjorde det och såhär i efterhand kanske det var dumt att inte göra det. Ibland är jag nog lite för envis för mitt eget bästa.
Hoppas du fortsätter att bli bättre på sikt.
Tack. Och lycka till du med.
SvaraRaderaHa en riktigt trevlig sommar utdelningsseglaren! Vi älskar dig och sitt seglande :D
SvaraRaderaKronan till Miljonen - för varje krona är början på en ny miljon