Lyckades identifiera minst tre konkreta ekonomiska saker jag kommer behöva styra upp innan jag är redo att steget ut mot mitt liv som ekonomiskt fri.
1. Amortera bort portföljlånet
2. Skaffa mig ett Wibblekonto
3. Ordna boendebehovet för överskådlig framtid
Punkt 1 - Amortera bort portföljlånet
Som det ser ut nu är portföljlånet på dryga 300.000 kr. Beroende på hur börsen går (planerar att köpa mer om den går ner och mindre om den går upp) samt mina möjligheter att amortera bedömer jag att det som kortast kommer ta ett halvt år och som längst två år.
Punkt 2 - Skaffa mig ett Wibblekonto
Ska ju leva på utdelningarna från min portfölj och tanken med Wibblekonto är buffra upp en årsförbrukning av pengar och hädan efter leva på förra årets inkomster/utdelningar. Lika enkelt som genialt. Visst tar det emot att ha så pass mycket arbetslösa pengar som 4% (motsvarar en årsförbrukning av mitt nuvarande totala sparande på 25 årsförbrukningar). Men jag tror det är en bra modell för att bygga in ytterligare en försvarslinje för ekonomisk trygghet. Dock inte helt säker på att det kommer vara just 1 år som denna buffer ska täcka. Gissar att det kommer landa på mellan 6-12 månader lite beroende på vilka andra marginaler jag kommer att ha.
Punkt 3 - Ordna boendebehovet för överskådlig framtid
Om jag går från att vara anställd till att jobba som konsult när det passar mig eller att jag helt slutar jobba och bara har små ströinkomster (blogg osv) så kommer det bli mycket svårare att ta nya banklån för boende. Så tanken är att ordna boende situationen så att jag inte behöver ta ytterligare lån när jag väl gått från den trygga situationen som heltidsanställd. Svårt att förutse allt som kan hända i framtiden men tanken är i alla fall att planera så gott det går och ta eventuella ytterligare bolån innan jag tar steget bort från en fast anställning.
Vad mer tycker ni att jag behöver fixa innan jag är redo att lämna den ekonomiska tryggheten som en fast anställning innebär? Vet att ni är många läsare som tänker i samma banor och några av er har redan tagit steget - så ös på nu!
FreeImages.com/Marcos Santos
Fundera på VAD du ska ägna din tid åt? Att tänka igenom vad det är du ska gå TILL (verksamhet, sysselsättning, hobby, uppdrag, föreningar, volontärjobb...) när du går IFRÅN jobbet så att säga.
SvaraRaderaBra kommentar!
RaderaDet här var lite mer fokus på den ekonomiska biten. Men lite grovt tror jag på att börja med att göra så lite som möjligt för att avprogrammera mig själv från det vanliga tänkandet och få ordentligt med utrymme med att fundera på vad jag känner för att göra. Det är liksom lite svårt att tänka utanför boxen så länge man gör samma sak som man alltid brukar göra. Om jag känner mig själv rätt så kommer sysselsättningen inte vara något som helst problem. Men det är förstås svårt att på förhand veta hur jag kommer uppleva situationen.
@Sensim
RaderaEn mycket bra kommentar. Lyfter på hatten.
Med vänlig hälsning
Lars
Tjena,
SvaraRaderaJa, ett Wibblekonto är en bra ide. Bra artikel du länkar till. Håller med till fullo. 12 månader wibblekonto är bra men har man stabilt kassaflöde kan man klara sig med mindre.
Mvh petrusko
Tack för kommentar Petrusko - oavsett om jag behöver pengarna/marginalen eller ej så gillar jag upplägget att slicea upp framtiden i lagom stora och hanterbara delar samt även koppla ett ekonomiskt utrymme till det.
RaderaInstämmer i tidigare kommentar!
SvaraRaderaAtt vara mentalt klar för att hoppa, tyckte jag var den svåraste biten!
Man måste ha skapat sig ett liv utanför sin yrkesroll!
Det är otroligt stimulerande men samtidigt krävande att utvecklas som människa!
Kalle56
Tack - ja vi borde styra upp ett "avhopparprogram" för att underlätta för dem som vill ta steget ;)
RaderaSom jag känner nu så kommer det du säger om att vara mentalt klar för att ta steget vara den knepigaste biten. Av den anledningen känns det som en bra idé att ta det stegvis genom konsultuppdrag eller annan verksamhet som kan genomförs i mindre omfattning.
Vad är det för fel att inte planera vad man ska göra? Själv om/när jag uppnår mitt mål, kommer jag ta dagen som den kommer.
SvaraRaderaInget fel i det som jag ser det. Det är ju det fina - att man får bestämma själv. Men jag skulle inte bli förvånad om både kreativiteten och viljan att aktivera sig kommer bubbla upp efter ett tag - även om jag aktivt planerar in att göra precis ingenting.
RaderaDet här med att vara effektiv och ha planer för allt som ska göras känns lite som en "störning" som går hand i hand med arbetslivet.
Att veta hur vida pengarna kommer räcka livet ut kan vara knepigt i sig, men det går trots allt att räkna på (även om sätten är många...) Den stora mentala omställningen att lämna den traditionella arbetsmarknaden är det mina tankar brottas mest med.
RaderaHej! Hoppar själv inom ett halvår. Jag är inte så orolig för vad skall gå till etc. Men det får tiden utvisa. En viktig del som jag funderar kring är hur hantera omgivningen och det sociala. Det Lutheranska lever. Det är inte socialt accepterat(även om många drömmer om samma sak) och folk kan nog t o m stöta bort en då man så att säga inte simmar i samma damm längre. Det finns ju en föreställning på vad man bör göra(dvs jobba mån-fre, tacos på fredag)och det mesta som är ovanligt har många människor svårt att hantera. Jag funderar på om man skall hitta på ngt fake-jobb som ursäkt för att slippa ifrågasättande och känna att jag gör andra människor obekväma i samtal. Lite som när jag en gång i livet var arbetslös..folk drog sig undan(o då behövde man ju dem som bäst)
SvaraRaderaHmm... Intressant tanke, men om du har vänner som sticker bara för att du lyckats bli ekonomiskt fri så kan du ju passa på att vinka hejdå till dem samtidigt kan jag tycka. En sådan person bör inte ens finnas i ens omgivning kan jag tycka, då har man helt fel värderingar som vänner. Tycker inte du det?
Radera/utdelningsnissen
Tycker det är ömsom roligt ömsom besvärligt att det ska vara precis så som du beskriver. Vare sig du är arbetslös eller ekonomiskt oberoende och således fri från mån-fredags jobb så rycker folk på näsan. Jag tror det bottnar i att många inte kan relatera till det. Allra minst ekonomiskt oberoende. Jag brukar själv fundera på hur många det är som jag känner som ens har funderat på att börja spara seriöst och förtidspensionera sig. Inte en enda. Alla utgår ifrån att man måste jobba 50 år.
RaderaSamtidigt är det djärvt att dra sig ut ur arbetslivet, eftersom det ger inte bara sysselsättning åtta timmar om dagen utan även mycket socialt umgänge.
Grattis till din möjlighet att checka ut - om du vill får du gärna berätta mer om processen för hur du tagit dig dit.
RaderaÄven om jag förstår och delvis känner igen din oro för hur andra ska reagera/tycka så vill jag för min egen del tro att det än viktigare är bli den bästa versionen av mig själv. Då gäller det att driva sin egen linje och se vilka och vad som svarar upp i den nya riktningen. Så länge man själv kan vara trygg i sina val är nog lättare för andra att acceptera och gilla läget. Och som Utdelningsnissen säger så är det nog inte så mycket att oroa sig för vad andra tycker om de dissar en för en sådan grej - så jag säger kör!
Angående sysselsättning så borde det lättaste att både kommunicera och genomföra vara någon form av "egen låda" dvs konsultverksamhet. Annars finns det väl oceaner av föreningar och ideell verksamhet som skriker efter engagerade personer.
Om jag hoppar tidigt så kommer jag säga något i stil med att jag ska prova nya äventyr i livet och jobba med min hobby och passion på heltid, investeringar. Det är ju ändå något jag tänker göra resten av livet för att det är kul så varför inte kalla det jobb även om det inte är betungande alls? Så låter det som att man kommer fortsätta jobba åtminstone fast man sen bestämmer hur mkt helt själv ;-)
RaderaLåter som en utmärkt plan i mina öron - inte ska man mörka det saker man tycker är roligt i livet!
RaderaSe till att skaffa (fler) kreditkort med kredit om vardera säg 50 000:- , kreditkort utan årsavgifter ska det förstås vara. Kortbolagen går oftast enbart på inkomst av tjänst hos upplysningstjänsterna som UC så det blir väl svårt att ordna när du blir "nolltaxerare" (sett ur deras ögon), dessa är bra som komplement till Wibblekontot, med kreditkorten har du då några hundratusen till omedelbart förfogande om det skulle hända något väldigt speciellt - och denna "försäkring" kostar ingenting.
SvaraRaderaOch när du ändå håller på kan du ordna med kreditkonto på Avanza och Nordnet (inga avgifter utom rörliga vid utnyttjande) och kanske även en lönekontokredit på banken? Även dessa kan vara svåra att ordna med noll i taxerad inkomst av tjänst. Även lönekontokrediten på vanliga banken ska ju naturligtvis vara gratis (dvs utan årliga avgifter).
Ta ut pappadagar - för din inkomst som ligger till grund för bidragsnivåerna kommer ju att nollställas, och då blir det noll i VAB och dylikt.
Hade du tänk att vara arbetslös/anmäld hos A-kassan är det en fördel att ha en beskattad inkomst annars blir ersättningen låg, det gäller ju även eventuella inkomstförsäkringar/tilläggsförsäkringar
Att din sjukpenning blir obefintlig (?) är ju inte så mycket att göra något åt, svårt att planera att bli sjuk i förväg...men om du har några åkommor som du går med nu så kanske du skulle åtgärda dessa, tex knäproblem och annat som kan föranleda sjukskrivning.
Sedan har du visst "vingelutrymme" då nya uppdaterade inkomstsiffror läggs in året efter hos UC, dvs efter det att skatteverkets siffror har blivit offentliga, men om det är viktigt för dig med exakt när det sker bör du undersöka detta ordentligt
Det där med att kreditkortbolagen bara går på inkomst av tjänst visste jag faktiskt inte. Kreditkonto hos nätmäklaren är redan ordnat men ska nog komplettera med en kreditlina hos en vanlig bank när jag ändå är i gång.
RaderaPappadagar är inte aktuellt just nu men förstås bra att tänka på för de om är inne i den fasen.
Gällande skador och sjukdomar tog jag tag i det för några år sedan. Känns bra att ha gått igenom och fixat så mycket som möjligt innan man blir för gammal och får för låg prio inom vården. Riktigt bra tips tycker jag.
Har ingen plan på att ta ut A-kassa om jag inte blir uppsagd innan jag är i mål så att säga.
Bra info även kring UC som jag inte heller hade tänkt på.
Stort tack för dessa utmärkta tips!
Hej.
SvaraRaderaJag följer med stort intresse både din blogg och en hel del andra.
Jag tycker att ni alla är väldigt duktiga och pålästa men att ni gör ett fundamentalt fel, och det är att ni förutsätter att de pengar ni sparat ihop verkligen kommer att vara åtkomliga för er i framtiden.
Om framtiden vet vi som bekant absolut ingenting.
Historien lär oss att det inträffar krig, att egendom konfiskeras på olika sätt och att såväl värdet på olika finansiella instrument ibland helt utraderas.
På den här tråden skulle jag vilja att såväl utdelningsseglaren som ni andra som läser detta spinner vidare, gärna i helt nya blogginlägg och inte som svar på denna tråden. Det kan ju faktiskt bli som så att alla vi som anstränger oss för att bli ekonomiskt oberoende och därmed kunna lämna arbetslivet tidigt går på en rejäl nit.
Ett världskrig, en börskollaps eller varför inte en 30-talsliknande diktatur i Sverige om några år kan ju kasta omkull alla våra planer.
Hur ska vi göra för att vara så säkra som möjligt på att våra fina idéer om leva på sparat kapital ska fungera?
Själv skulle jag inte våga förlita mig enbart på de finansiella marknaderna, de ser jag mer som ett komplement till andra investeringar.
Jag lever efter devisen att en sparad krona är mer värd än en intjänad krona, dvs kan jag köpa något för en krona som sparar mig mer än en krona är det en bra investering.
Det här innebär att jag prioriterar ett billigt boende både nu och de kommande åren, det är den absolut säkraste och kanske även den bästa ekonomiska investeringen på längre sikt.
Lagfart är A och O, bostadsrätt därmed helt uteslutet. Jag har i egna villan satsat på isolering, högeffektiv värmepump och nu även solpaneler.
Driftskostnaderna för el snittar på 1000:- månaden, för sju rum och kök (pampig villa från 1930-talet). Inkluderar jag bolån, fastighetsskatt etc hamnar jag på 4500:- i månaden. Innan dessa åtgärderna gjordes var totalkostnaden för boendet det dubbla.
Fossilbilen är utbytt mot en leasad elbil, den kostar mig totalt 3000 i månaden inklusive drivmedel (gratis el på jobbet), vilket är 2000 mindre än vad min dieseldrivna Volvo V70 gjorde.
Här har jag med andra ord med enkla medel sparat cirka 6500 i månaden utan att gå ned i levnadsstandard.
När leasingen löper ut lämnar jag tillbaka elbilen, går med i en bilpool och skaffar mig en elcykel.
Då ligger besparingen på cirka 9500 kronor i månaden, det vill säga en halv månadslön efter skatt.
Hur gör ni andra? Hur ska vi se till att vi verkligen kan bli ekonomiskt oberoende även om hela världen runt oss skulle rasa ihop?
Spinn vidare, låt oss ge inspiration och kunskap till varandra.
Tack för kommentar med en lite annan vinkel. En grej är att kunna sluta jobba och en annan sak är hur pass säkra vi är i vårt samhälle/omvärld.
RaderaMan får vara försiktig med att blanda ihop de olika dimensionerna för mycket. Att jag siktar på att leva på mina utdelningar har ingen ting att göra med om det är krig eller inte. Allt annat lika så kommer vi som arbetat ihop en viss mängd resurser ha bättre förutsättningar än om vi hade noll på kontot i händelse av en extrem incident.
Jag personligen samlar inte ihop resurser för att jag planerar att leva i annan värld än den jag lever i nu. Även om det förstås finns en poäng i det du säger.
När det gäller säkra placeringar så tror jag investeringar i affärsdrivande företag är oslagbart. I princip hela vår omvärld är beroende av att företagen förser oss med mat, pengar, transport osv. Allt mindre levereras av staten eller annan part.
Min bedömning är att vi redan är förbi den punkten där det tidigare ev fanns ett annat sätt att styra och hantera omvärlden på.
Har inte alla en BOL?
RaderaDet stora problemet med att planera för det som eventuellt KAN hända är att det antagligen inte kommer att hända.
Vad göra? träna din flexibilitet och den är inte speciellt beroende av ekonomiska medel, den saken är helt klar.
Om vi jämför två personer, den ena med 10 miljoner i olika ekonomiska tillgångar, företrädesvis likvida på månadsbasis eller kortare tid och som disponerar sin tid helt efter eget huvud. Jämför den personen med en annan person som är belånad med 5 miljoner, har i princip inga likvida tillgångar och är fullt upptagen med att spendera 50+ timmar i veckan med att intellektuellt jobba med och lösa andras problem - det som kallas för att jobba.
Om det blir ett världskrig, en börskollaps eller varför inte en 30-talsliknande diktatur i Sverige så har den förstnämnde personen - allt annat lika - det oerhört bättre förspänt än den andra, helt andra frihetsgrader och helt andra möjligheter.
Håller nog inte med dig där riktigt Anonym. Den som jobbar har sannolikt fortfarande ett jobb och en plats i samhället även om det värsta skulle inträffa, den som inte jobbar men som har 10 miljoner i madrassen har i bästa fall kvar sina tillgångar. I värsta fall har han ingenting, inte ens en plats i samhället...
SvaraRaderaI det läget skulle jag alla dagar i veckan vara den som utför det som kallas att jobba... :-)
Där tycker vi olika. Det är bra. Du agerar efter din inställning så agerar vi efter vår. Du behöver inte försöka övertyga mig om det du gör är rätt eller fel, inte heller om jag gör rätt eller fel för det kommer inte att förändra vår inställning alls.
RaderaLycka till med din anställning i världskrig, en börskollaps eller varför inte en 30-talsliknande diktatur i Sverige
Klart intressanta diskussioner. I händelse av krig, diktatur eller andra händelser av apokalyptiska magnituder tror jag de flesta jobb förmodligen kommer att sluta betala ut lön den 25:e varje månad... dessutom har nog många jobb som kan klassas som värdelösa i sådana situationer, t.ex. jag som "agile coach" inom mjukvaruutveckling... för sådana situationer är det kanske bättre att bygga en källare och fylla med konserver, frön, vattenrenare, vapen och ammunition.
SvaraRaderaLösningen på frågan hur man förbereder sig vid en systemkollaps är internationalisering. Lär dig flera språk. Ha många vänner utomlands. Kanske en alpstuga i Schweiz? Gärna ett extra pass. Ha pengar på en utländsk bank. Systemkollapsen kommer inte över en natt. Den som är förberedd hinner flytta på sig. Men det gäller att inte sitta fast. Då hjälper pengarna, men mentaliteten är viktigare.
SvaraRaderaÄr det värt det då? Nej, tycker jag -- inte om du ändå inte vill internationalisera dig av andra skäl. Kolla aktiemarknaden under andra världskriget tex. Total jävla katastrof för människor men börserna klarade sig hyfsat.
Jag tycker personligen att det är värt det av andra skäl. Jag söker frihet och olika nationer är fria på olika sätt. Livet är väldigt olika i Singapore och Buenos Aires. Varför välja?
Intressant. Skulle vilja komplettera med förmåga/acceptans/vilja att leva på små medel samt inte inneha så mycket prylar - dessa saker borde kunna underlätta eller t o m understödja en omställning.
RaderaRimmar också bra med de låga omkostnader och antiprylfokus som flera av oss har.
Bra komplettering. Ännu en liten komplettering är att den som är förutseende och disciplinerad nog att spara ihop två-fem-tio miljoner nog inte ligger farozonen i sämre tider.
RaderaDisciplin och en lång planeringshorisont är väldigt bra egenskaper som inte många har. Vi kommer se skiten vara på väg mot fläkten och hinna vidta åtgärder.
Och om vi ändå inte hinner, har vi som du påpekar ett bra utgångsläge. Istället för att bli deprimerade vet vi hur man lever enkelt och kan sätta igång entrepenöriella projekt för att få allt på fötter igen.