onsdag 3 november 2021

Inflation - gå back 40.000 kr

Som sparare och investerare är det helt avgörande att förstå begreppet inflation.

Förenklat kan man säga att inflation är en skatt på pengar som varje år gör de mindre värda.



- Men hur kan mina pengar bli mindre värda, är de inte mina?

Jo, pengarna är dina men värdet av pengarna är inte ditt. Värdet av pengarna (dvs vad du kan köpa) bestäms nämligen till stor del av hur mycket pengar det finns. Riksbanken som bestämmer penningmängden i Sverige har som mål att ständigt öka penningmängden så pass mycket att dina pengar minskar i värde med 2% varje år.

Inflation enligt Wikipedia


Konsumentprisindex eller tillgångsinflation?

Det är omdebatterat om inflationen mäts på rätt sätt av Riksbanken som valt att definiera inflationen som KPI, konsumentprisindex, vilket är en korg med olika varor och tjänster. Frågan kan lättast förstås genom följande påstående:

Vad spelar det för roll att kostnaden för potatisen bara ökar 2% per år om kostnaden för livsnödvändiga investeringar som boende och pension stiger med kanske 5% varje år?

Alla behöver någonstans att bo och förr eller senare behöver alla pensionera sig och leva på avkastning från investeringar.

KPI enligt SCB

Inflation enligt Riksbanken

Ett mer korrekt sätt att tänka kring inflation är att varje person har sin egen korg med varor, tjänster och tillgångar som denna köper. Mitt behov av potatis, boende och pensionssparande skiljer sig från ditt och pga detta är den faktiska inflationen olika för olika individer. Detta är fakta och ligger närmare verkligheten oavsett vilka siffror Riksbanken eller SCB väljer att publicera.


Exempel 1: hyperinflation

Vi lekar med tanken att du och jag har en ekonomi där det totalt finns 100 kr. Om vi utan anledning (utan att öka mängden producerade varor och tjänster) dubblerar mängden pengar till 200 kr, dvs en inflation på 100%, så har det inte skapats något värde utan det är bara mängden pengar som har ökat. Den dubblerade mängden pengar leder naturligtvis till att priserna också dubbleras vilket gör att något som tidigare kostade 5 kr nu istället kostar 10 kr.


Exempel 2: gå back 40.000 kr utan att göra något

Du får ärva 2 miljoner kronor vilka sätts in på ditt konto på banken. Räntan på det kontot är 0%. Du vet inte vad du vill göra med pengarna så du tänker att det är bäst att ha dem kvar på kontot för att inte riskera något.

Efter ett (1) år har du äntligen kommit på att vad du vill köpa men upptäcker då att priserna i snitt stigit med 2%. Du har naturligtvis kvar dina 2 miljoner kr på kontot men du kommer ha förlorat köpkraft motsvarande 40.000 kr (2 miljoner gånger 0,02). Vilket i praktiken är samma sak som att du har 40.000 kr mindre. Funderar du ytterligare ett år på vad du ska göra med "dina pengar" kommer du ha förlorat nästan lika mycket till i köpkraft, totalt 79.200 kr.


Exempel 3: omöjligt att spara ihop mer än 2,4 miljoner kr

Vad den faktiska inflationen är beror som sagt på vad du vill köpa. Om du till skillnad från Riksbanken tycker att du har tillräckligt med potatis och istället vill lägga pengarna på ett större boende är en inflation om 5% mer korrekt än Riksbankens KPI på 2%.

Säg att du har det där arvet på 2 miljoner och även lyckas få loss ytterligare 400.000 genom ett lån av några släktingar. Du har nu alltså 2,4 miljoner att köpa boende för men precis som i förra exemplet är du är inte riktigt redo att slå till. I väntan på att rätt tillfälle och objekt ska dyka upp sparar du ytterligare 10.000 kr per månad. Efter ett (1) år har du fortfarande inte bestämt dig och på kontot har du nu alltså 2,4 miljoner plus 120.000 kr från sparandet under året, alltså totalt 2,52 miljoner kr.

Det känns helt fantastiskt att kunna spara ytterligare 120.000 kr per år till ditt framtida boende fram tills du kommer på att inflationen på 2,4 miljoner är just 10.000 kr / månad.

För att vara tydlig. Med ett månadssparande på 10.000 kr och en femprocentig inflation på det som du ska köpa kommer du aldrig kunna spara ihop till mer än 2,4 miljoner i köpkraft. Detta eftersom det du vill köpa efter 1 år kommer kosta 2,4 miljoner + inflationen på 5% som blir 120.000 kr. Exakt det belopp du lyckas spara ihop under året.




Ny på bloggen >> Starta här
Utvalda inlägg >> Bag-of-Trix

10 kommentarer :

  1. Då kommer den uppenbara följdfrågan; hur skyddar man sig mot inflation? Normalt sett hade ett räntekonto med ränta på minst storleken på inflationen varit det rätta valet, men idag finns det inte några helt självklara val om man bara vill "parkera" en förmögenhet och inflationsskydda den.

    SvaraRadera
  2. Ja aktier är nog det bästa Inflationsskyddet och fastigheter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Frågan är ju vilka sorters aktier. Energi och koppar har tidigare gått bra under inflatoriska perioder. Finns info om detta i Ingoldwetrusts årsrapport.
      //Erik G

      Radera
    2. Ett annat alternativ nu för tiden är ju en typ av kryptovaluta som kallas stablacoins, som är bundna till olika valutor, t ex dollarn.
      De ligger alltså ganska stabilt i pris över tid.
      Dessa kan man sedan staka, dvs låsa en tid, mot att man får ränta på insatt kapital med vanligtvis runt 10% per år.

      Radera
    3. Jag är ingen kryptofantast men kör hellre på riktig krypto i cold wallet än stablecoins, Tether med flera har visat sig inte ha så bra reserver som de påstår. @Bitfinexed med flera på twitter har varit inne på detta. /Erik G

      Radera
    4. Det är i alla fall den gamla sanningen och på lång sikt håller jag med. Men om inflationen ökar mycket höjs räntan och jag är inte säker på att fastigheter är det bästa att äga då, på kort sikt dvs..

      Radera
    5. Sätter du dina coins i en cold wallet så kan du ju inte staka dem vad jag vet, så då tappar du ju "räntan".

      Radera
  3. Tack för en pedagogisk genomgång av inflation! Det kan ses just en skatt på pengar.

    Extra intressant blir det när man tänker på att räntan som många betalar på exempelvis hus eller i vissa fall värdepappersbelåning är lägre än 2%. Ibland t o m lägre än 1%. Det gör att man i praktiken tjänar pengar på att låna.

    Om man lånar 1.000.000 och får betala 1% ränta så kostar det efter ränteavdrag bara 7000 Kr. Samtidigt har lånet efter ett år bara värdet 980.000. Man har alltså fått 13000 gratis. Investerar man dem till 4% ränta som genom ISK, alternativt ett hus som stiger i värde med 5%, gör man en lätt vinst.

    Allt är alltså riggat för att det lönar sig att låna pengar för att investera i aktier eller fastigheter. Trevligt för alla som kan och vågar låna. Huvudvärken för riksbanken är förstås att det blir mer och mer känsligt för kriser då aktier och fastigheter faller i värde. Hur hårt kan vi blåsa upp låneballongen?

    /M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läs om Hugo Stinnes även kallad Inflationskungen under Weimarrepubliken. Fundera över vad realräntan(nominella-inflationen) ligger på nu för tiden. /Erik G

      Radera