Skärpning Plånboken

Nu är jag upprörd, igen. Att de sk "sparekonomerna" inte ger dig de bästa ekonomitipsen vet vi redan. Tyvärr verkar det inte vara så mycket bättre ställt med vissa ekonomijournalister.

Att de får betalt av staten och varken behöver eller ska ta hänsyn till några särskilda intressen verkar inte hjälpa.

För en privatekonomiskt nörd som jag själv är det intressant att höra vad staten basunerar ut till den breda massa, inte minst eftersom det är du och jag som betalar kalaset genom skattsedeln.

I morse lyssnade jag på ett av de få privatekonomiska radioprogrammen på Sveriges Radio, Plånboken. Just detta avsnitt handlade om marknadsföring av lån, boktips samt arvslagstiftning. Lovande agenda men tyvärr bristande exekvering.

Haveri nr 1 - marknadsföring av lån (första passagen 1,10 in i programmet)

Här reagerar plånbokens egen expert Annika Creutzer på villkor och reklam av konsumtionslån. Det är naturligtvis berättigad kritik men vad som är uppseendeväckande är att ingenstans i programmet nämns det helt självklara och uppenbara att låna till konsumtion är en BiG-No-No!

Är man i en sådan dålig ekonomiskt situation att man behöver låna för att klara sin dag är det bästa rådet att sluta med allt som inte är nödvändigt, ändra sin prioriteringar och betala av lånen AS SNABBT!

Att rikta fokus mot villkor och själva reklamen är helt fel i ett privatekonomiskt program. Det övergår mitt förstånd hur konsumtionslån någonsin skulle bli ok bara för att villkor och reklam förbättras.

I denna fråga får därför både redaktionen och deras egen expert Annika Creutzer UNDERKÄNT

Haveri nr 2 - boktips (andra passagen 16,50 in i programmet)

Här bjuder Joel Dahlberg (ekonomijournalist) och Ulrika Knutson (kulturjournalist) på boktips om ekonomi och konsumtion.

Ulrika rekommenderar två skönlitterära klassiker medans Joel bland annat nämner "Jag lämnar ekorrhjulet" av Åsa Axelsson.

Nu till det märkliga, så fort Åsas bok "Jag lämnar ekorrhjulet" nämns är både Ulrika och programledaren Pia Fridén otroligt snabba att komma med fördömanden, pekpinnar och kritik.

Ulrika Knutson (kulturjournalisten)

"Det kanske inte är ett handgripligt recept hur jag ska leva mitt liv, men det sätter fart på fantasin, det gör det ju - ho ho ho"  

"Nej, men det vore väldigt sorgligt om alla fantasifulla och begåvade gymnasielärare plötsligt gav upp. Vi måste jobba vidare för att hitta en balans mellan att förverkliga drömmar och att jobba för varandra"

Pia Fridén (programledaren)

"Vi fick väldigt mycket lyssnarreaktioner"

"vilket innebär att hon inte längre bidrar till systemet längre, pensionssystemet t ex, du reagerar inte på det" 

"drabbar det inte andra, resten av oss" 

"man betalar inte skatt längre om man inte tjänar något" 

"man lever ändå på samhället så att säga"  

"men hon skulle ju också sluta jobba" 

Min kommentar

Notera att detta alltså är Joels boktips som fräckt kapas av både kulturjournalisten och programledaren (!) för att ifrågasätta det Åsa har gjort. Joel själv hinner inte prata så mycket om boken utan ställs istället mot väggen av programledaren som kräver svar om man verkligen får göra som Åsa.

Om vi backar tillbaka och funderar på vad som precis hänt. Åsa Axelsson som är en superambitiös småbarnmamma som nästan stressat och arbetat ihjäl sig har kommit fram till att hon mår bättre om hon lever lite lugnare och finansierar det hela genom att skära i hennes egna utgifter. När hon landat i beslutet skriver hon en bok om upplevelsen.

Som jag ser det är Åsa ett föredöme vad det gäller ekonomi och ansvar. Verkligheten är precis tvärt om mot det som Pia och Ulrika försöker påskina. Hon tar ansvar för sitt eget liv och ligger inte någon annan till last eftersom hon frivilligt avstår att konsumera. Alternativet lockar inte, att fortsätta konsumera, bränna ut sig totalt, förtidspensionera sig och sedan tvingas leva på bidrag.

Joel Dahlberg går verkligen ut med hedern i behåll och låter som den enda i studion med en egen hjärna som är kapabel till att ifrågasätta detta PK-nonsens som syftar till att hjärntvätta oss in i ett bidragssamhälle där fler än nödvändigt är beroende av politiker med affärsidén att ge bort andras pengar.

Du och jag finns inte på denna jord med syftet att maximera skatteinkomsterna för svenska staten. Tvärt om hävdar jag att vi har ett moraliskt ansvar att försöka leva så bra liv som möjligt, upprätthålla en bra hälsa och vårda relationerna till dem i vår närhet - enligt vår bästa förmåga.

Pia Fridén och Ulrika Knutson får UNDERKÄNT

Innehaven >> Seglarportföljen

Ny på bloggen >> Starta här

Utvalda inlägg >> Bag-of-Trix